Frågor och svar

Vad är sjuklön?

Med sjuklön menas den ersättning som arbetsgivaren, istället för vanlig lön, ska betala under dag 2 – 14 i ett sjukfall. Medarbetarens rätt till sjuklön regleras i Lagen (1991:1047) om sjuklön.

Vem har rätt till sjuklön?

Medarbetaren har rätt till sjuklön från första anställningsdagen. Är den avtalade anställningstiden kortare än en månad har han eller hon rätt till sjuklön endast om medarbetaren tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar i följd.

Vem beslutar om sjuklön?

Det är arbetsgivaren som fattar beslut om sjuklön ska betalas ut. Det är alltså arbetsgivaren som före beslut ska ta ställning frågorna om sjukdom och arbetsförmåga.

Vad menas med sjukdom och arbetsförmåga?

Medarbetaren har enligt lagen rätt till sjuklön om medarbetaren har en sjukdom som påverkar arbetsförmågan och om arbetsförmågan på grund av sjukdomen är nedsatt i förhållande till:

  • medarbetarens ordinarie arbete
  • annat tillfälligt arbete, som arbetsgivaren erbjuder
  • medarbetarens möjligheter att arbeta deltid (då sjuklönen är steglös från 1 till 100 procent så kan även arbetsförmågan vara nedsatt i motsvarande grad).

Hur hög är sjuklönen?

Ersättningsnivån är 80 procent.

Kan man få sjuklön på deltid?

Ersättningen kan betalas ut steglöst från 1 till 100 procent.

Vad kan man kräva av medarbetaren?

Medarbetaren har enligt lagen skyldighet att lämna en försäkran om att hon eller han inte kan arbeta på grund av sjukdom. Från och med dag 8 ska medarbetaren också lämna ett läkarintyg. Arbetsgivaren har i vissa fall, enligt lagen och de flesta avtal, rätt att begära läkarintyg från första dagen.

Vad menas med sjuklönegaranti?

Om arbetsgivaren inte anser att förutsättningarna för att betala ut sjuklön är uppfyllda och medarbetaren inte är nöjd med beslutet, uppstår en arbetsrättslig tvist. För att skydda sig ekonomiskt under tiden som tvisten avgörs kan medarbetaren ansöka om så kallad sjuklönegaranti hos Försäkringskassan. Detta innebär att Försäkringskassan kan betala ut sjuklönen. Frågan regleras sedan ekonomiskt när tvisten är avgjord.

Vad innebär högriskskydd?

Det finns olika högriskskydd att söka för personer som ofta blir sjuka eller som har en sjukdom som gör att de är sjuka en eller flera längre perioder under ett år. Medarbetaren ansöker om högriskskydd hos Försäkringskassan.

Allmänt högriskskydd

Antalet karensdagar är högst 10 under en 12-månadersperiod. Är medarbetaren sjuk mer än 10 gånger kan han eller hon få sjuklön med 80 procent redan från första dagen. Arbetsgivaren står för kostnaden.

Särskilt högriskskydd

Om medarbetaren har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom som gör att han eller hon ofta måste vara borta från arbetet kan medarbetaren få sjuklön eller sjukpenning redan från första dagen. Med ofta menas att antalet sjukdomsfall under ett år bedöms bli fler än 10.

Om medarbetaren ska donera organ eller vävnader eller genomgå utredning om sådant ingrepp, kan han eller hon få beslut om särskilt högriskskydd. Medarbetaren kan då få sjuklön eller sjukpenning redan från första dagen.

Medarbetaren kan även få särskilt högriskskydd om det finns en risk för att han eller hon måste vara borta från arbetet vid en eller flera längre sjukperioder (minst 28 dagar i följd) under ett år. I dessa fall kan medarbetaren dock inte få sjuklön för första dagen.

Observera att om den anställde beviljas särskilt högriskskydd får du som arbetsgivare, efter skriftlig ansökan, ersättning för hela sjuklönekostnaden från Försäkringskassan.

Vem får göra sjukkontroll?

Sjuklönelagen säger att det är endast Försäkringskassan som får göra sjukkontroll under sjuklöneperioden.

Prevent