Läkarintyg

Vid sjukfrånvaro som överstiger sju dagar ska medarbetaren till sin arbetsgivare lämna in ett läkarintyg som styrker fortsatt nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, helt eller delvis. Medarbetare kan i vissa fall vara skyldig att inkomma med ett läkarintyg redan från den första sjukdagen (karensdagen), sk förstadagsintyg.

Vem får utfärda läkarintyg?

Rättighet att utfärda läkarintyg har läkare eller tandläkare.

Underlaget

Vanligast är att det är den av Försäkringskassan fastställda blanketten för läkarintyg som används redan från dag 8 i sjukfrånvaron men det förekommer även att läkare utfärdar enklare intyg för sjuklöneperioden. Oavsett vilket underlag som läkaren använder är det viktigt att det tydligt framkommer vilka funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar som medför att medarbetaren saknar arbetsförmåga, helt eller delvis, och självklart under vilken tidsperiod.

Arbetsgivarens rutiner för hantering av läkarintyg

Som arbetsgivare är det viktigt att du har tydliga rutiner för hur och till vem medarbetaren ska lämna sitt läkarintyg vid sjukfrånvaro. Det är också viktigt att ha rutiner för hur läkarintyget förvaras och vilka som har rätt att ta del av informationen på läkarintyget.

Efter 14 dagars sjukfrånvaro

Arbetsgivare eller medarbetare ska se till att läkarintyg i original skickas in till Försäkringskassan så snart sjukfrånvaro överstiger 14 dagar. Arbetsgivaren är skyldigt att sjukanmäla sjukfrånvarande medarbetare till Försäkringskassan senast dag 21 (räknat från karensdagen).

Arbetsgivarens rätt att anvisa läkare

Vissa kollektivavtal ger arbetsgivaren rätt att anvisa vilken läkare som ska utfärda läkarintyg.

Läkarintyg till arbetsgivare

Medarbetaren ska alltid lämna in hela läkarintyget till dig som arbetsgivare.

Det vanligaste är att det är det av Försäkringskassan fastställda läkarintyget som används även från sjuklöneperioden vilket då innebär att det är både sid 1 och sidan 2 som ska lämnas till arbetsgivare.

I sjuklönelagen 8 § , andra stycket, står det att ”Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av”. I tolkning av lagen syftar det till fält 2 – diagnos.

När det gäller sjukdomsorsak (i tolkning ”diagnos”) så har medarbetarens rätt att dölja denna för sin arbetsgivare. Det innebär framför allt fält 2 på det nu gällande läkarintyget.

Det förekommer även att läkare utfärdar ett enklare intyg för medarbetare avseende dagar i sjuklöneperioden och samma gäller även där, medarbetaren får dölja diagnos.

Rätt till sjuklön?

Innehållet i läkarintyget ska vara sådant att arbetsgivare kan ta ställning till om rätt till sjuklön finns, till följd av att arbetsförmågan är nedsatt pga medicinska orsaker.

I läkarintyget ska det därför tydligt framgå vilka aktivitetsbegränsningar som medarbetaren har, dvs vad medarbetare INTE kan göra. Det kan vägleda arbetsgivaren i att se möjligheter till t ex arbetsanpassningar som ändå möjliggör arbetsförmåga, trots sjukdom, helt eller delvis. Det kan vara anpassningar som är tillfälliga eller varaktiga. Här kan arbetsgivare ta hjälp med att hitta passande lösningar i det individuella ärendet med stöd av företagshälsovård eller annan oberoende expertresurs inom arbetsmiljö och rehabilitering.

Om inte arbetsförmågan är nedsatt pga medicinska orsaker har arbetsgivaren, enligt sjuklönelagen, ingen skyldighet att betala sjuklön.

Komplettering av läkarintyg

Om läkarintygets innehåll är ofullständigt, tex om det inte går att utläsa vad som sätter ned arbetsförmågan och på vilket sätt, så bör läkarintyget kompletteras av ansvarig läkare.

Det görs förslagsvis genom att medarbetaren själv kontaktar sin läkare.

Arbetsgivaren kan här bidra med konkreta frågeställningar eller beskrivning av aktuella arbetsuppgifter.

Rätt till sjukpenning?

När Försäkringskassan ska ta ställning till rätten till sjukpenning så gäller exakt samma bedömningar som när arbetsgivaren tar ställning till rätten till sjuklön. Läkarintyget ska styrka på vilket sätt som medarbetarens arbetsförmåga är nedsatt av medicinska orsaker, helt eller delvis.

Vad är viktigt i läkarintyget?

Arbetsgivare (chef) ska alltid ta del av all information i aktuellt läkarintyg då den är vägledande i hur arbetsgivaren ska ta sitt arbetsgivaransvar när det gäller den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och förutsättningar för medarbetaren att återgå i arbete.

Nedan betonas särskilt vissa fält på läkarintyget (avser det underlag för läkarintyg som är framtaget av Försäkringskassan) och vikten av relevant information i dessa.

Fält 2 Diagnos

Detta fält har anställda rätt att dölja för sin arbetsgivare. Det regleras såväl i sjuklönelagen som i kollektivavtal.

Fält 4 Funktionsnedsättning

Här ska läkaren redogöra för vad som observerats vid t ex undersökning och provtagning, vilket ska relatera till diagnos/-er i fält 2.

Fält 5 Aktivitetsbegränsning

I det här fältet saknas ofta relevant information. Läkaren ska här ange vilka aktiviteter, såväl fysiska som psykiska, som är begränsade för medarbetaren med hänsyn till diagnosen/besvärsbilden samt i vilken omfattning.

Läkarintyget fokuserar på vad som inte fungerar och det är i detta fält det ska beskrivas.

Fält 8a Nuvarande arbete – ange aktuella arbetsuppgifter

Läkaren ska tydligt beskriva samtliga arbetsuppgifter. Om du som chef saknar vissa arbetsuppgifter bör intyget kompletteras. Det är viktigt att korrekta arbetsuppgifter beskrivs, för en relevant bedömning av medarbetarens arbetsförmåga.

Här ska läkaren beskriva vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren har som han eller hon saknar arbetsförmåga att utföra. Dessvärre beskrivs vanligtvis en titel, t ex ”säljare”, ”elektriker” eller ”förskollärare” istället för arbetsuppgifter. Det behövs mer information än titel för att kunna göra en korrekt bedömning av rätten till såväl sjuklön som sjukpenning. Information om arbetsuppgifterna behöver därför ofta förtydligas, så att det är korrekta arbetsuppgifter läkaren intygar att arbetstagaren saknar arbetsförmåga att utföra.

Tips till dig som arbetsgivare

Om sjukskrivande läkare bedömer att medarbetaren beräknas återgå i arbete senast dag 365 (räknat från karensdagen), bör det tydligt framgå av informationen i läkarintyget.

Detsamma gäller om sjukskrivande läkare efter dag 365 i rehabiliteringskedjan bedömer att arbetsförmågan är nedsatt oavsett arbete, så bör även den informationen framgå av läkarintyget.

Mer om läkarintyget finns att läsa i Lag (1991:1047) om sjuklön och på forsakringskassan.se.

Vem har rätt till sjuklön?

Frågor och svar
Prevent